En reise fra 1G til 5G

NMT fra unnfangelse til gravøl

Denne høsten fyller den automatiske mobiltelefonen 40 år. Mannen som skal ha æren for første generasjon, 1G eller NMT, er framfor alle Östen Mäkitalo fra Koutojärvi. Men også mange nordmenn var blant pionerene.

Publisert Sist oppdatert

På disse 40-årene har mobilen forandret samfunnet grunnleggende. Alt i 1966 kom mobil telefoni til Norge. Men den var manuell og kundene måtte ha konsesjon for å ringe utenlands. De fire årstallene som står fram i mobilutviklingen i Norge er NMT-vedtaket og innføringen av manuell mobiltelefoni i 1969, NMT åpning i 1981, GSM åpning i 1993 og kanskje 5G-åpning i 2020.

12 års svangerskap

Vi har fulgt NMT fra unnfangelse til død. For unnfangelsen fant sted 27. juni 1969 da jeg var blodfersk 20-årig journalistlæring i avisa Fremover i Narvik. Lite visste jeg at akkurat den dagen satt nordiske teledirektører på møte i Kabelvåg i Lofoten. På et benkeforslag vedtok de utrolig nok å bygge et nordisk automatisk mobilnett. Det var en varmebølge i Lofoten akkurat den dagen og mange mente i ettertid at vedtaket var forårsaket av solstikk.

Hva som nå enn var årsaken. Her ble faktisk den automatiske mobiltelefonen vedtatt. Svangerskapet tok 12 år til lanseringen i 1981. 10. november samme år åpnet det samme nettet i Norge. Det er forresten ikke slik at alt ved NMT var analogt. Signaliseringen var digital.

Det mange ikke vet er at Saudi-Arabia var først ute med «nordisk mobiltelefoni». Ericsson som var sentral i den nordiske utviklingen, solgte NMT først til dem. Hva mer er: NMT la noe av grunnlaget for Ericssons verdenssuksess på mobilområdet.

Hans Myhre var mannen som fikk i oppgaven å lede NMT-gruppa.

- Når vi i dag snakker om 2G, 3G og 4G så er det verdt å huske på at NMT var 1G – første generasjon mobiltelefoni, som la grunnlaget for den industrielle revolusjonen vi alle er en del av. NMT-erfaringen vi fikk var meget betydningsfull, og har i sterk grad bidratt til GSM-suksessen, har Hans Myhre uttalt.

- Når vi i dag snakker om 2G, 3G og 4G så er det verdt å huske på at NMT var 1G – første generasjon mobiltelefoni, som la grunnlaget for den industrielle revolusjonen vi alle er en del av. NMT-erfaringen vi fikk var meget betydningsfull, og har i sterk grad bidratt til GSM-suksessen, har Hans Myhre uttalt.

Ifølge Teleleksikonet (Utgitt av Teleavisen i 2003) nådde NMT sin topp Norge i 1995 samfulle 300 199 abonnenter på NMT-900 og 188 329 abonnenter på NMT-450. Ved NMTs fødsel i 1981 var det kun 31 271 brukere av manuell mobiltelefoni som så lyset kommersielt i 1969.

NMT ble formelt gravlagt i 2010. Undertegnede var selv med på «gravølet» på et hotell utenfor Stockholm invitert av daværende Telenor Mobil-sjef Kåre Gustad. Han rakk, i sitt alt for korte liv, å bli en foregangsmann både for analog og digital mobilkommunikasjon i Norge. I starten var det bare 450 MHz-båndet som ble brukt i NMT – senere også 900 MHz.

Sterke ledere og smarte teknologer

Forskningssjef Helmer Dahl ved FFI stod sentralt i utviklingssamarbeidet med Nera og tok til orde for å få etablert sivil teleteknisk forskning under Telegrafverket gjennom et utvalgsarbeid initiert av industriminister Kjell Holler i 1961 («Elektronikkutvalget»)[9]. FFI-direktør Finn Lied foreslå i 1965 gjennom Hovedkomiteen for norsk forskning en samlokalisering av Telegrafverkets utviklingsmiljø med FFI på Kjeller utenfor Oslo. Og det var nettopp det som skjedde.

Vi har alt nevnt to av nordmennene som sto i spissen for NMT. Viktigere er det at NMT la grunnlaget for GSM. I tillegg til Hans Myhre og Kåre Gustad er det også verdt å nevne noen av de som la grunnlaget for neste steg – 2G.

Den tidligere FFI-forskeren Nic Knutzon som bygde opp Televerkets Forskningsinstitutt (TF) fra to ansatte ved etableringen i 1967 til 225 i sin glansperiode på 80- og 90-tallet. Halvor Bothner-By ble forskningsleder for pulskodemodulasjon og digitalisering, mens Ole Petter Håkonsen ble forskningsleder for mobilteknologi og satellittkommunikasjon. Han ble senere teknisk direktør i hele Televerket og styreleder for TF. De var disse som åpnet dørene for framragende mobilforskning.,

Torleiv Maseng og kollega Odd Trandem fra SINTEF Elab har vunnet Rosingakademiets hederspris for å ha utviklet sentrale deler av GSM-standarden. Arbeidet til de norske forskerne ledet til at denne måten å løse mobilsignalforstyrrelser på, ble valgt som europeisk standard i 1987. De to SINTEF-forskerne delte prisen med TF-forskerne Finn Trosby (spesifiserte SMS), Jan Audestad, Stein Hansen og Jon Emil Natvik.

Televerkets Forskningsinstitutt la også grunnlaget for mangt annet – som Opera og Tandberg og ISDN på 90-tallet. Mer om det en annen gang.

500 000 i 1G - 6 millioner i 4/5G

Ifølge ekomstatistikken til Nkom var det i Norge per 1. januar 2021 5 800 000 abonnenter på mobiltelefoni. I tillegg hadde mobilt bredbånd 310 000 abonnenter og trådløst bredbånd (FWA) da 84 000 abonnenter. I de store linjer nådde altså analog mobiltelefoni 500 000 abonnenter i Norge mens digital mobilkommunikasjon i dag har over 6 millioner abonnenter. Dette spranget har ikke tatt mer enn 26 år.

Telia jubilerer allerede

Ettersom Telia i Sverige fikk NMT 40 dager før det kom til Norge, har svenskene alt startet markeringen. Fra Telia Sverige mottak vi fredag følgende pressemelding:

«Den 1 oktober 1981 lanserade Telia och Ericsson första generationens mobilnät i Europa, som kom att förändra allt. 40 år och mer än fem miljarder användare senare så ligger de två företagen fortfarande i teknikens framkant och leder utvecklingen av 5G. Telias 5G-nät täcker nu 5,5 miljoner invånare i Norden och Baltikum.

Allt började i Hammarby utanför Stockholm när Telia och Ericsson lanserade NMT-nätet (Nordic Mobile Telephony) 1 oktober 1981. Det blev grunden för mobil kommunikation och spreds över hela världen.

1985 hade NMT-nätet 110 000 användare i Norden vilket gjorde det till världens största mobilnät. Idag har 5,2 miljarder människor en mobiltelefon, och Ericsson och Telia kommer sannolikt att förändra världen igen genom utvecklingen av 5G, den femte generationens mobilnät.

- Telia och Ericssons samarbete är unikt. Tillsammans har vi drivit teknikutvecklingen i mer än ett sekel och gjort det möjligt för Norden och Baltikum att bli världens mest uppkopplade region. 5G kommer att frigöra ännu mer innovation och kreativitet, och förändra vår digitala värld på helt nya sätt, säger Allison Kirkby, vd och koncernchef, Telia Company.

- Alla historiska händelser börjar med ett första steg. Idag firar vi att Ericsson och Telia tog det viktiga steget som ledde fram till dagens uppkopplade värld. Sedan dess har varje generation mobilnät skapat innovation som förändrat världen. Vi är stolta över att ha varit med under hela resan – och ser fram emot fortsättningen, säger Arun Bansal, chef för marknadsområdet Europa & Latinamerika, Ericsson.

Idag meddelade Telia att 5G-nätet täcker 5 555 000 människor i Norden och Baltikum. Redan 2023 så kommer Telias 5G nät att täcka mer än 90% av alla invånare i Norden och Baltikum.

- Vi har byggt ett ekosystem och partnerprogram för 5G för att stötta våra kunder på deras digitala resa. 5G är en katalysator för digital transformation och kommer att skapa helt nya möjligheter för oss som människor, för företag och för samhället i stort, säger Allison Kirkby.»

(Red: I tillegg til Telias mobilkunder, kommer selvsagt også kundene til de øvrige nordiske operatørene.)

Powered by Labrador CMS